Vad betyder religiositeten för hur praktiserande kristna bemästrar sin kris när de drabbas av cancer? Hur kan den hjälpa dem att hantera de förändrade livsvillkor som sjukdomen medför? Mitt intresse för detta forskningsområde härrör från mitt arbete som sjuksköterska på onkologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, där jag arbetat i nio år innan jag antogs till forskarutbildning 2003.
Andlighetens roll i hälso- och sjukvård bejakas allt mer inom vården. Allt fler studier belyser den svårt sjukes andlighet ur ett omvårdnadsperspektiv. Forskningsansatserna ur ett religionsvetenskapligt perspektiv har varit mer sparsamma. Detta trots att det finns ett uppenbart behov av en fördjupad kunskap om människans religiositet i relation till hälsa och sjukdom.I dag talar man ofta om så kallad holistisk vård inom svensk hälso- och sjukvård. Termen "holistisk vård" har inte definitionsmässigt blivit helt fastlagd men förstås allmänt som en respons på individens psykiska, fysiska, sociala och andliga behov (begreppet "andlig" ska här, som jag förstår det holistiska vårdtänkandet, tolkas närmast som "existentiell"). Det finns oklarheter om vad omvårdnadsåtgärder för andlig hälsa kan vara och hur religiositeten förhåller sig till de fyra dimensionerna i den holistiska synen på människan. Mitt projekt har bland annat ambitionen att bidra till kunskap om denna senare fråga.
Projektet bär arbetsnamnet: Religiositet och cancer - En religionspsykologisk studie av religiositetens funktion som copingmekanism hos cancersjuka praktiserande kristna. Tanken är att studera religiositetens psykologiska funktion både i krisbearbetning (t ex vid beskedet att man har cancer) och, med utgångspunkt i ett holistiskt perspektiv, hanterandet av den förändrade livssituation cancersjukdomen innebär. Syftet är att hos praktiserande kristna analysera
1) religiositetens funktion i samband med cancersjukdom med avseende på (a) krisbearbetning och (b) hanterandet av de förändrade livsvillkor sjukdomen medför och
2) om och i så fall hur de av cancersjukdomen förändrade livsvillkoren påverkar religiositeten. Med praktiserande kristen förstås här en person som har en självdefinition som kristen och aktivt praktiserar sin tro genom att till exempel be.
Då religiositeten som fenomen är en mycket komplex företeelse med många komponenter har begreppet "religiositet" kraftigt avgränsats och de "komponenter" av religiositeten som fokus ligger på är bön, rit och bruket av religiös litteratur. Frågeställningarna har preliminärt formulerats så här:
1) Hur inverkar bön, rit och bruket av religiös litteratur på de fysiska, psykiska, sociala och andliga aspekterna av att vara cancersjuk?
2) Vilken funktion fyller bön, rit och bruket av religiös litteratur som copingmekanism i krisbearbetningens olika stadier?
3) Påverkar de av cancersjukdomen förändrade livsvillkoren religiositeten och i så fall: hur ser denna påverkan ut?
Metodologiskt är studien kvalitativ. Data samlas in genom så kallade djupintervjuer av ett antal praktiserande kristna som har eller har haft cancer. Intervjuutskrifterna analyseras med innehållsanalys och/eller narrativ analys (i skrivandets stund är designen inte helt klar). Tolkningen av intervjumaterialet kommer att ske i ljuset av befintliga religionspsykologiska copingteorier (företrädesvis som dessa har lagts fram av Kenneth Pargament och Ruard Ganzevoort), teorier om krisbearbetning och möjligen också vissa omvårdnadsteorier.
Informationsenheten